NEDERTORNEÅ & ALATORNIO SOCKNAR


Aava i Nikkala. Nämndemannen Henrik Aava i Nikkala använde detta bomärke 1822, 1823 och 1827.


Asplund i Nikkala. Bomärket användes 1823 av Johan Asplund.


Benjamin i Nedre Vojakkala. Bomärket användes 1824 av Johan Benjamin. Han använder bomärket igen samma år, men utformar då den övre delen av bomärket något annorlunda.


Heiskala i Vuono. Johan Nilsson Heiskala använde detta bomärke 1817.


Hokana i Vuono. Bomärket användes 1794 av Johan Nilsson Hokana.


Huhtasaari i Vuono. Bomärket användes 1817 av Per Huhtasaari.


Innala i Nikkala, variant 1. Gården anlades omkring 1549 av Inne Innesson, som troligen var av släkten Kouri i Vojakkala. Fogden Josef Henrikssons (Kittilä) i Vojakkala son Josef Josefsson Innala, som troligen blev husbonde på gården 1620, använde detta bomärke detta år.

Innala i Nikkala, variant 2. Bomärket (något svårtolkat) användes 1823 av Johan Innala.

Innala (Iso-Innala) i Nikkala, variant 3. Bomärket användes 1823 av Jeremias Johansson Innala eller Iso-Innala.


Jatko i Mattila, variant 1. Bomärket användes bl.a. 1822 av Per Henriksson Jatko. Hans bomärke förekommer mycket ofta i sockenstämmoprotokollen.

Jatko i Mattila, variant 2. Bomärket användes 1825 av Henrik Jatko.


Junkkala i Vuono. Bomärket användes 1799 av nämndemannen Johan Johansson Junkkala.


Keisari i Pirkkiö. Bomärket användes 1799 av Erik Nilsson Keisari


Kemheikki i Nedre Raumo. Länsmannen Henrik Hindersson, husbonde på Kemheikki gård i Nedre Raumo, använde detta bomärke 1601. Henriks far, Henrik Eriksson Kemi, omnämns som birkarl 1553.


Kittilä i Nedre Vojakkala, variant 1. Birkarlen Josef Henriksson, fogde i Torne lappmark 1582-84 var gårdens förste kände husbonde. Han var son till birkarlen Henrik Larsson i Vojakkala (se Liisa). Josefs son Karl Josefsson (Kittilä) använde detta bomärke 1616.

Kittilä i Nedre Vojakkala, variant 2. Per Eriksson Kittilä använde detta bomärke 1817.

Kittilä i Nedre Vojakkala, variant 3. Johan Adamsson Kittilä använde detta bomärke 1820. Hans bror Anders Adamsson Kittilä använde samma bomärke, fast upp och nedvänt 1821.


Kokko i Övre Vojakkala. Bomärket användes 1798 av Hans Mickelsson Kokko.


Kouri i Pirkkiö. Släkten är en gren av birkarlsslätken Kouri i Vojakkala. Nämndemannen Olof Larsson Kouri i Pirkkiö använde detta bomärke 1694.


Kouri i Suensaari. Släkten är en gren av birkarlssäkten Kouri i Vojakkala. Lars Larsson Kouri, son till birkarlen och länsmannen Lasse Hansson Kouri, tecknade sitt bomärke 1617.


Kouri i Vojakkala. Birkarlssläkten Kouri är känd sedan 1539. Länsmannen Henrik Hansson Kouri tecknade sitt bomärke 1620. Henriks son Nils, som omväxlande kallade sig Rääf och Chore blev borgare i Torneå 1642.


Kukko i Nedre Vojakkala. Mickel Kukko använde detta bomärke 1825.


Kurkinen i Nikkala, variant 1. Erik Östensson Kurkinen använde detta bomärke 1823.

Kurkinen i Nikkala, variant 2. Bomärket användes 1823 av Salomon Olofsson Kurkinen.

Kurkinen i Nikkala, variant 3. Den ovannämnde Salomon Olofsson Kurkinen använde denna bomärkesvariant 1826.


Kurkki (Lorvi) i Suensaari. Birkarlssläkten Kurkki härstammar från birkarlen och länsmannen Nils Jönsson Lorvi, nämnd från 1528, vars son, klockaren och länsmannen Eskil Nilsson använde detta bomärke år 1600. Eskils bror, fogden över Torne lappmark, birkarlen Olof Nilsson Kurki, använde sig år 1607 av ett snarlikt bomärke.


Kyöstäjä (Kyöstä) i Säivis. Johan Eliasson Kyöstäjäs änka använde detta bomärke 1823.


Laiti i Lahenperä. Bomärket användes 1823 av Johan Laiti.


Lapinniemi i Säivis, variant 1. Bomärket användes 1798 av Johan Matsson Lapinniemi.

Lapinniemi i Säivis, variant 2. Erik Lapinniemi använde detta bomärke 1823.


Lassheikki i Vuono. Bomärket användes 1821 av Johan Hansson Lassheikki i Vuono.


Leski i Säivis. Johan Andersson Leski använde detta bomärke 1823.


Liisa (Mustaparta) i Vojakkala. Birkarlen Henrik Larsson i Vojakkala, vilken fungerade som hövding för Torneås birkarlar på 1540-talet och antagligen tillhörde en gren av släkten Oravainen var husbonde på Liisa gård på Oravaisensaari i Nedre Vojakkala 1539-60. Hans son, birkarlen Klemet Henriksson, som efterträdde sin fader på gården, använde detta bomärke 1600. Se även Innala, Kittilä, och Palo.


Lomakka i Nedre Vojakkala. Bomärket användes 1825 av Abraham Lomakka.


Luodonpää i Pirkkiö, variant 2. Bomärket användes 1747-1756, samt 1758 av kyrkvärden Johan Larsson Luodonpää (+1760).

Luodonpää i Pirkkiö, variant 2. Bomärket användes 1796 av Jakob Olsson Luodonpää.


Maija eller Maijanheikki i Ruottala. Johan Johansson Maijanheikki använde detta bomärke 1823.


Matinlassi i Seskarö. Bomärket användes 1823 av Lars Larsson Matinlassi.


Mikkonen i Vuono. Johan Mickelsson Mikkonen använde detta bomärke 1825.


Mustaparta i Nikkala. Johan Nilsson Mustaparta använde detta bomärke 1823.


Mäki i Seskarö. Bomärket användes 1823 av Per Nilsson Mäkis änka.


Mäki i Säivis. Johan Abrahamsson Mäki använde detta bomärke 1823.


Niemi i Säivis. Bomärket användes 1823 av Nils Niemi i Säivis. Det är något otydligt tecknat, men ser troligen ut på detta sätt.


Nikkilä i Kaakama. Bomärket användes 1796 av Mats Persson Nikkilä.


Nuoliniemi i Nedre Vojakkala. Mickel Johansson Nuoliniemi använde detta bomärke 1824.


Oravainen i Vojakkala. Birkarlssläkten Oravainen på Oravaisensaari i nedre Vojakkala var den rikaste och mäktigaste släkten i Tornedalen på 1500-talet. Släktens förste med säkerhet kände medlem är den Nils Oravainen, som omnämns i bågskattelängden 1539. Hans son, Nils Nilsson Oravainen gjorde sig fruktad som fogde över Torne lappmark. Nils son, Henrik Nilsson Oravainen, husbonde på Karhakka gård i nedre Vojakkala, använde detta bomärke 1616.



Pakkainen i Vojakkala.
Birkarlssläkten Pakkainen i Vojakkala härstammar från bröderna Erik, Per och Jöns Jönsson Pakkainen, vilka var husbönder på var sin gård i Övre Vojakkala vid 1500-talets första hälft. Birkarlen Henrik Eriksson Pakkainen, son till Erik Jönsson Pakkainen, använde detta bomärke 1601.


Palo i Vojakkala. Birkarlen och lappfogden Lars Henriksson, husbonde på Palo gård i Vojakkala använde detta bomärke 1616. Han var son till birkarlen Henrik Larsson i Vojakkala (se Liisa).


Pelli i Nikkala. Bomärket användes 1825 av Johan Larsson Pelli.


Pellikka i Övre Vojakkala. Bomärket användes 1823 av Nils Pellikka.


Puodiniemi i Nikkala. Bomärket användes av Hans Nilsson Puodiniemi 1823.


Purra i Kiviranta, variant 1. Bomärket användes 1778 av Lars Purra.

Purra i Kiviranta, variant 2. Bomärket användes 1796 av Johan Hindersson Purra.


Pyyny i Säivis. Karl Matsson Pyyny använde detta bomärke 1817 och 1823.


Rausti i Övre Raumo. Bomärket användes 1798 av Mickel Rausti.


Revoniemi i Övre Vojakkala, variant 1. Abram Abramsson Revoniemi använde detta bomärke 1823. Brodern Jeremias använde samma bomärke samma år.

Revoniemi i Övre Vojakkala, variant 2. Johan Abram Revoniemi, en bror till Abram och Jeremias, använde detta bomärke 1823.


Rudja i Mattila. Bomärket användes av Isak Rudja 1823.


Ruona i Vuono. Johan Ruona använder detta bomärke 1824.


Salmi i Nedre Raumo. Bomärket användes 1823 av Johan Salmi.


Sammuli i Laivaniemi, variant 1. Johan Mickelsson Sammuli använde detta bomärke 1825.

Sammuli i Laivaniemi, variant 2. Anders Sammuli använde detta bomärke 1825 och 1826.

Sammuli i Laivaniemi, variant 3. Anders Sammuli använde detta bomärke 1825 och 1830.


Selvä eller Selvälä i Nedre Vojekkala. Adam Nilsson Selvä eller Selvälä använde detta bomärke 1822 och spegelvänt 1823.


Sengelä i Mattila, variant 1. Bomärket användes 1821 av Johan Henriksson Sengelä.

Sengelä i Mattila, variant 2. Bomärket användes 1822 och 1825 av Henrik Olofsson Sengelä.


Sorti i Seskarö. Bomärket användes 1823 av Johan Sortis änka.


Taneli i Vuono, variant 1. Bomärket användes 1820 av Johan Johansson Taneli.

Taneli i Vuono, variant 2. Bomärket användes 1821 av Nils Nilsson Taneli och 1830 av Johan Fredrik Taneli eller Mörsare.


Tano i Mattila. Bomärket användes t.ex. 1821 av Nils Persson Tano i Mattila. Bomärket är ett av de vanligast förekommande i sockenstämmoprotokollen.


Tikka i Seskarö. Johan Tikka använde detta bomärke 1823.


Toppa i Övre Raumo. Bomärket användes 1785 av nämndemannen Mats Matsson Toppa (+1802).


Trukki (Drucken) i Övre Raumo, variant 1. Släkten Trukki eller Drucken var en av Tornedalens rikaste och största släkter under 1500-talets första hälft, men den förefaller med undantag för släktgrenen Taavola i Juoksengi, inte ha innehaft birkarlsrättigheter. Nämndemannen Olof Jönsson Trukki använde detta bomärke 1694.

Trukki i Övre Ramuo, variant 2. Bomärket användes 1798 av Hans Johansson Trukki (+1831).


Tuoma i Nikkala. Henrik Tuoma använde detta bomärke 1823.


Utter i Säivis. Henrik Johansson Utter använde detta bomärke 1823.


Vallo i Laivaniemi. Bomärket användes 1630 av nämndemannen Olof Vallo.


Vihkola i Övre Raumo. Bomärket användes 1799 av Nils Ersson Vihkola.


Vilmi (Vilmilä) i Laivaniemi. Bomärket användes 1796 och 1798 av gästgivaren Johan Simonsson Vilmi (+1804).


Viinala i Vuono. Karl Andersson Viinala använde detta bomärke 1828.


Äijälä i Pirkkiö. Birkarlen och fogdebiträdet Mårten Enevaldsson Nylänning använde detta bomärke 1601. Han var husbonde på Äijälä gård i Pirkkiö.


Öhman i Vuono. Bomärket användes 1822 av Johan Jönsson Öhman.


Öystila i Nikkala, variant 1. Henrik Nilsson Öystila använde detta bomärke 1821.

Öystilä i Nikkala, variant 2. Nils Öystila använde detta bomärke 1823.


[Tillbaka]